Igår beslöt kompisen och jag oss för att gå upp lite tidigare än vad som är brukligt på en söndag och använda tiden till att fiska havsöring. Strax efter åtta var vi på plats på den skånska ostkusten och det var såå skönt! Det var fortfarande gryning och plus fem grader i luften när vi stegade ut mot vattnet. Tyvärr blåste ingen pålandsvind men vad gjorde det – vi fiskade ju, för första gången detta år!

Gryning vid Östersjön.

Trots goda intentioner blev det ingen fisk. Vi kände inget alls. Kanske hade sälen som hälsade på oss en liten stund (vi hann inte få upp kamerorna i tid för att ta bild) ätit vårt tänkta byte.

Sköna kast men ingen fisk.

Den första fisketur för året gav mersmak. Vi bestämde oss genast för att snart, mycket snart, göra ett nytt försök.

Undertecknad vadar med tungan rätt i mun. Vattnet är kallt.

Vintern är här och lär ju stanna ett tag. Visserligen har havsöringssäsongen startat men många av oss känner nog ett sug efter ett fiske där man slipper slåss mot is i spöringarna och ha dubbla långkalsonger på sig. Personligen är jag grymt sugen på fjällfiske.  Och inte har filmen Laponia med Gunnar Westrin minskat min önskan att svinga flugor uppe i norr. Tvärtom.

Laponia är den sista filmen i trilogin “Fjällfiske med Gunnar Westrin” från svenska Mountain Media. I likhet med de två första filmerna Kaitum och Rostu är filmens upplägg enkelt (och trevligt): Gunnar “Mannen med den färgglada mössan” Westrin och kompisen och fiskeguiden Palle Andersson fiskar, umgås och funderar i fjällen och tittaren får följa med på upplevelsen.

Denna gång går resan till området Laponia, ett av FN skyddat världsarv, som ligger vid Jokkmokk och Gällivare i Norrbotten. Fisket är centrerat kring fjällsjön Kutjaure och fiskevatten i närheten som bär röding och öring.

Filmens tempo är lugnt, lagom, medan vi följer Gunnar och Palle genom fiskedagarna och ser dem kroka, tappa och fånga en hel del fisk. Över det hela svävar Gunnar Westrins berättarröst som med en personlig saklighet ger sin syn fjällfisket. Han funderar både över specifika fiskesituationer i filmen (och ger lite tips) och fjällfisket generellt och hur det hotats av vattenkraften.

Jag gillar Gunnars lätt poetiska utläggningar och tilltalas också av filmens lugna och avslappnade tilltal. Olika typer av flugfiske presenteras bäst på olika sätt på film och svenskt fjällfiske ska vara laid back och kamratligt, inte adrenalinstint och med pulserande musik (som också kan ha sina poänger vid andra typer av vatten).

Är du sugen lite inspiration från fjällen så föreslår jag att du kollar på Laponia. Den är skön, om än lite kort. Filmen är 58 minuter men har också ett mycket intressant extramaterial på 38 minuter. Här får vi träffa filmens samarbetspartners i ett gäng intressanta informations- och reklamfilmer. Extramaterialet var så intressant att jag faktiskt hann kolla igenom allt detta innan jag ens såg huvudfilmen.

Filmen hittar du i välsorterade fiskebutiker. Kolla gärna in trailern nedan.

Jag har tidigare länkat till flugfiskeguiden Hank Pattersons filmer här på Flugfiskeradions blogg. Han är självutnämnd flugfiskeexpert och hans tips bör nog tas med en nypa salt. Efter att jag länkat till filmerna så undrade en läsare om jag inte kunde intervjua denne expert. Sagt och gjort. Jag ställde några frågor till oraklet och fick djupa svar som nog passar så här inför helgen…

Hank Patterson "guidar" sittande. Från avsnitt 2.

När började du med flugfiske? Jag menar att eftersom du enligt egen utsago har flugfiskat i 2-3,5 år så måste du har varit…gammal…när du började?
Jag har flugfiskat i 2,5 eller 3,5 eller 9,5 eller kanske 15,25 år. Det beror helt på hur man ser på det. Jag har svingat flugor i många år men ändå bara “flugfiskat” i några få år. De flesta människor som man möter vid våra fiskevatten med flugspö i händerna flugfiskar inte. De fiskar bara med flugspö. Det är stor skillnad på dessa sätt att fiska. Den ena baseras på färdigheter och kunskap medan den andra bygger på okunskap och bristande respekt för detaljer.
Innan du lärt dig att bemästra ryck-tekniken och vet hur man “plaskar” ner flugan på vattnet och kan glida den på vattenytan som en aspackad kanin på en vattenskoter, så kan du inte betrakta dig själv som en fullvärdig medlem av flugfiskevärlden. Frågan du kanske istället ska ställa till mig är “Hur länge kommer du att bemästra flugfiskets konst och dela med dig av din oerhörda kunskap till vanliga människor?” Svaret på den frågan är enkelt… 137 år.

Det humör du uppvisar på dina filmer, är det passion eller helt enkelt bara dåligt humör?
Jag har fullständig kontroll över mina känslor när jag fiskar. Vad du tolkar som “humör” är ett beräknad/kalkylerad reaktion på situationen jag befinner mig i. Om någon dumjävel säljer mig en defekt fluga så är den korrekta reaktionen att rusa på honom som en grizzlybjörn i ett knivslagsmål. Det handlar inte om ilska, det är helt enkelt det bästa sättet för mig att hjälpa honom att ta bättre beslut och binda bättre flugor i framtiden.
Som du säkert vet så mediterar jag flera timmar varje dag. Varje morgon efter att jag druckit några öl så mediterar jag. Varje kväll efter ett rejäl skvätt whisky så mediterar jag.
Meditationen gör mig inte bara mer upplyst kring fisketekniker och öringens väsen, den hjälper mig också att ha ett alert och öppet sinne som inte tyngs av onödiga känslor.

Du har utvecklat en teknik för att skapa kläckningar genom att luftkasta 1 500 gånger. Hur kom du på den idén?
Det kändes helt enkelt vettigt. Kläckningar handlar om sannolikhet och matematik och jag har alltid varit väldigt bra på matte och matteekvationer. Jag kan flera sorters division och kan addera upp till tolv eller nio siffror och jag har räknat ut den där Pi-grejen också. Jag drogs till matematiken för nio eller sju år sedan på 1990-talet. Hur som helst så är en kläckning inget annat än tusentals insekter som flaxar omkring på samma ställe. Det är därför logiskt att tusentals luftkast kommer att generera samma resultat. Funkar inte 1 500 luftkast, testa då 3 500 kast och se om det blir bättre.

Vad utmärker en bra flugfiskeguide?
En bra flugfiskeguide är någon som guidar bra. Varje gång jag guidar så har jag ett mål framför andra – att jag ska fånga fisk. Fångar jag fisk så ger det min kund en möjlighet att själv bevittna min nära nog perfekta teknik. För mig finns inget mer tillfredsställande än att se uttrycket i kundens ansikte när han eller hon tittar på när jag vevar in en öring. Ibland låter jag kunden videofilma det hela så att han eller hon kan återuppleva ögonblicket om och om igen. Mitt andrahandsmål är att hjälpa kunden att fånga fisk. Eller egentligen så är det mitt tredjehandsmål. Mitt andrahandsmål är att inte få slut på öl. En bra flugfiskeguide får aldrig slut på öl.

Har du några tips till den som precis börjat med flugfiske?
Kolla på mina filmer och ta till dig all kunskap och alla tekniker som de innehåller. Många försöker lära ut andra, felaktiga och idiotiska tekniker som inte kommer att resultera i att du fångar fisk. Kom ihåg – Ryck! Plaska ner flugan! Låt den glida på vattenytan! Använd skitstora flugor som du enkelt kan se och fullkomligt dränk dem i flytmedel så att de stannar kvar på ytan. EN GREJ TILL! Det är superviktigt att du lägger tiotusentals kronor på rätt utrustning. Gå till närmaste fiskeaffär (Säg HANK PATTERSON SKICKADE HIT MIG) och köp den dyraste utrustning du kan få tag på.